Den 26 februari 2026 publiceras min bok ”En dag i Christer Petterssons liv”. Inför 40-årsdagen av mordet på statsminister Olof Palme återvänder jag i brottsplatsen. Jag skrev den allra första boken om Palmeutredningen 1987. Den nya boken bygger på det material som finns i samband med processen mot Christer Pettersson och visar på de frågor som förblivit obesvarade ända tills nu. Den visar också på hur polisutredningen missade mängder av möjligheter att utreda Christer Pettersson i ett tidigt skede och hur den fram tills nyligen utpekade Stig Engström omöjligen kan vara gärningsman. Boken ges ut av förlaget Kaunitz-Olsson.

Till min glädje fick jag Stora journalistpriset 2021, för årets berättare. Priset fick jag tillsammans med Randi Mossige-Norheim och Magnus Arvidson för radiodokumentärerna ”Vipeholmsanstalten” i Sveriges Radio.

Författarfonden tilldelade mig sitt 5-årsstipendium nu i juni. Stipendiet ges på grundval av omfång och kvalité i den litterära produktionen, sålunda ett fint erkännande om viss flit och att det jag skriver inte är så tokigt. Helt klart bidrog boken Stulen barndom starkt till att jag fick stipendiet.

…heter som sagt Mai Linh förlag och ska ge ut e-böcker. Alla böcker finns tillgängliga i samtliga internetbokhandlar och i alla bibliotek. Vid sidan om mig själv finns tre andra författare på listan, och fler ska det bli! Titta på mailinh.se!

Jag lägger också sista handen på boken Stulen barndom, som kommer på Bonniers i början av nästa år. Boken är färdigskriven, men språkgranskningen är ännu inte avslutad. Annars tar barnen min mesta tid, den minsta är  inte ens tre månader gammal.

… arbetar jag vidare på en faktabok om barnhemsepoken i Sverige. Ett första manus har lämnats till ”min” förläggare på Bonniers. Jag reser också regelbundet till Vietnam, där jag deltar i ett flerårigt utbildningsprogram för TV-journalister. Däremellan är jag pappaledig med Mai Linh, som nu är ett och ett halvt år. Hon har redan besökt sitt andra hemland Vietnam tre gånger för att låta sig beundras av mammas släkt och vänner.

Det kändes fantastiskt bra att upprättelseceremonin för de tidigare vanvårdade barnen kunde genomföras så värdigt och pampigt i stockholms stadshus i slutet av november 2011. Stadshuset var fullsatt med närmare 1300 av de drabbade, och drottningens närvaro ökade den officiella prägeln på den ursäkt som riksdagens talman framförde med gediget allvar. Nu har processen med att betala ut ersättningen på 250 000 till alla drabbade påbörjats. Det dröjer ännu innan de första ersättningarna betalas ut, och vi får en antydan om hur begreppet ”allvarliga övergrepp” kommer att tolkas.

Min ”barnhemstrilogi” för Dokument inifrån i SvT avslutades ifjol med sista delen, som skildrade Kent Sänds liv och hans släkts öden och äventyr i barnhemmens skugga. Jag arbetar som sagt nu vidare med frågan i bokform för utgivning på Bonniers bokförlag. Det tycks som om skildringen med övergreppen mot barnhems- och fosterhemsbarnen kommer att bli mitt journalistiskt viktigaste arbete. Med tanke på resultatet har det onekligen varit väl investerad tid.

… to my web-site! I am a journalist, a writer and an international trainer of journalists. Just a few words about myself: I am born in 1951 in my home country Sweden, married to Hong Vu who has a PhD-degree from the University of Westminster in London, and is employed in the Stockholm school authority. Together we have a daughter born in 2011 and a son born in 2013. We both have grown-up children from previous marriages. We live in the Stockholm area, but also at times in Hanoi, Vietnam. Earlier in life, I have lived in Berkeley, California; and in London, Jerusalem and New Delhi.

I have been a journalist for more than 40 years, and even if I covered a lot of ground, I am mostly happy with what my TV-documentary “Stolen Childhood” (Swedish Television 2005) resulted in. The film was about abuses to children in a communal childcare home 1955-1975, and only three weeks later the government decided to launch a nationwide inquiry into the treatment of the children that had been taken from their parents to be placed in institutions or foster homes. The inquiry grew to be one of the largest in the world on a similar issue and was not finished until 2011. After that, the state offered the abused children (then grown-up men and women) an unconditional excuse in a special ceremony with the Swedish queen present. The thousands of victims were being offered a compensation of 250 000 SEK each, equivalent to almost 30 000 USD.

I have produced two follow-up documentaries (2009 and 2012) and published a book on the subject in 2014.

In 2020 Swedish Radio published a series of documentaries about the conditions in the Swedish mental hospital ”Vipeholm” during the mid-20th century, which I took the initative to. In 2021 I was awarded the Swedish Grand Price for Journalism, together with my two colleagues behind the series. This award can be described as the Swedish Pulitzer price. The same year, I published a book about this institution.

As a writer I have also published seven novels, of which five are crime stories and two are thrillers. The novels have been published in more than ten languages. One of them, “the Sunday man”, reached sales rank 4 of all books on German Amazon.com the summer of 2009. Another book, “the Borderland”, was short-listed in France as best crime novel in Europe 2010. Both these books were nominated as best crime novel of the year in Sweden. The latest novel, “the man who returned” was published in 2018. I have also written other books with investigative reportages than the two above mentioned.

Since 1997 I have trained professional journalists (further education) on behalf of the Swedish Fojo institute, first in Palestine, later in Vietnam and also in Sri Lanka. My areas are Investigative journalism and TV-skills.

Contact: info@kanger.se

Books:
Mordet på Olof Palme (the murder of Olof Palme), Ordfront 1987.
Kommunistjägarna (The Communist hunters, together with Jonas Gummesson), Ordfront 1990.
Pengar pengar (Money money), Brevskolan 1993
Första stenen (First stone), Norstedts 2001
Sjung som en fågel (Sing like a bird), Norstedts 2002
Den döda vinkeln (the dead angle), Norstedts 2003
Söndagsmannen (the Sunday man), Norstedts 2004
Ockupanterna (the Occupiers), Norstedts 2005
Gränslandet (the Borderland), Norstedts 2007
Drakens år (the Dragon year), Norstedts 2011                                              Stulen barndom (Stolen Childhood) Bonniers 2014                                       Göra TV, helt enkelt (Handbook in TV-skills), Ordfront 2016                Mannen som kom tillbaka (The man who Returned) Mai Linh förlag, 2018 Idiotanstalten (The ”idiot” institution), Kaunitz-Olsson, 2021

Det tycker åtminstone Ingalill Mosander, Aftonbladets ledande bokjournalist. Så här skrev hon om Drakens år under rubriken ”Ingalill Mosander väljer de bästa böckerna just nu”:

”En man står på taket till Ikea i Västerås och skjuter ihjäl en väktare på marken. Det är upptakten till en mycket skickligt komponerad, spännande berättelse som växlar mellan internationell storpolitik och svensk vardagsdramatik.

Och mitt i alltihop den sympatiska kriminalinspektören Elina Wiik. Kan hon inte få sin Martin i nästa bok?”

Drakens år recenserades också i SvT:s Gomorron Sverige, av Magnus Utvik. Han var lite mera ljummen och trots att han betraktade undertecknad som en skicklig författare, ansåg han att jag famnat över lite för mycket, med tanke på de olika parallellhistorierna i boken.

De olika berättarlinjerna i boken hade dock inte andra recensenter problem med. Under rubriken ”En thriller av hög klass” skriver vlt:s anmälare så här om de parallella spåren: ”Det låter rörigt men det är det inte. Thomas Kanger skriver väl och fångar läsarens intresse från de första sidorna. Det finns inga oklarheter, bara en intressant berättelse.”

Sedan fortsätter hon: ”Ofta kommer jag på mig själv med att längta efter att boken inte ska ta slut. Inga partier är sega. Det är en thriller av hög klass när berättelsen tar med oss utomlands.”

I Sydsvenska skriver John-Henri Holmberg under rubriken ”Kanger leker med kontrasterna” att han undrade ända in i det sista hur jag skulle bära mig åt för att förena de två parallella handlingstrådarna. Och konstaterar sedan att det lyckas jag med, åtminstone på ett ”symboliskt fullt acceptabelt vis. Holmberg har några kritiska synpunkter, vilket jag uppskattar (jag gillar när kritiker på allvar försöker se helheten), och slutar sedan recensionen på följande vis: ”Sammantaget gör det här Kangers roman till en både uppslukande, mycket spännande och dessutom tänkvärd thriller; det ges ut mycket få svenska spänningsromaner som är bättre än så här.”

Västervikstidningen anser att ”Thomas Kanger levererar än en gång läsvärd spänning, rappt och rakt skrivet, med många intressanta människoöden”.

Gunilla Wedding i Skånskan säger att det är ”en stark bok om vapenförsäljningens fruktansvärda konsekvenser”, och i specialtidningen Dast Magazine låter det så här, skrivet av Nisse Scherman:
”Äntligen. Jag har saknat Thomas Kanger, vars böcker alltid har hållit hög klass. Han har tidigare skrivit sex deckare varav fem i serien om mordutredaren Elina Wiik från Västerås.”
Och sedan om själva boken:
”Allt presenteras för läsaren på ett ovanligt spännande sätt, med en torr underliggande humor och med ett språk som attraherar läsaren. Det är spännande, infernaliskt spännande, och det blir näst intill omöjligt att lägga ifrån sig boken. Speciellt välskrivet är delarna om en fattig kvinna i Vietnam som blir med barn med en amerikansk officer. Hennes problem i det nya landet när soldaterna har lämnat berör en inre sträng. Det märks att författaren är påläst. Både miljöer och människor präglas av trovärdighet.
Det får inte dröja lika länge innan nästa Kanger kommer.”

I Kanon.se skriver Torbjörn Karlgren att ”Thomas Kanger har inte bara ett språk utan även den journalistiska förmågan att effektivt berätta en historia. Dessutom har hans romaner substans, hans internationella utblickar är djupa och välgrundade.” Och tillägger: ”Skickligt och välskrivet. Som alltid.” Recensionen har rubriken Ännu en fullödig Thomas Kanger.

I Norrländska Socialdemokraten sägs att Drakens år är ”Spännande och annorlunda”, och i Gävle Dagblad funderade Anders Wennberg ett tag om Drakens år är en thriller i stil med ”Ockupanterna” eller en polisroman med Elina Wiik i huvudrollen. ”Det visar sig vara både och”, konstaterar han och gillar det, för här har vi ”en författare som kan skriva både klassisk polisroman och lika klassisk internationell agentthriller. Slutomdömet om Drakens år är ”en väldigt spännande roman”.

I sin webtidning Läst och hört i Hängmattan utnämner den gamle deckarräven Iwan Morelius, hedersledamot i svenska deckarakademin, Drakens år till en ”tiopoängare” och korar den redan till årets thriller 2011.

Ja, det är några axplock ur omdömena om Drakens år. Jag lovar att jag inte avstått från att referera några negativa recensioner, för sådana har jag åtminstone ännu inte hittat.

Reviews (for more, go to www.salomonssonagency.se)

For the Boarderland (2007):
”This short but intense novel is exciting from beginning to end. Every reader will devour this excellent detective novel.”
Vers l’avenir (France)

”This amazing crime novel, written by Swedish novelist Thomas Kanger, is a sensitive and hopeful portrayal of the legacy of hatred, madness and forgiveness.”
La Liberté (France)

”In this breathtaking novel, Thomas Kanger evokes a tragic period in the history of former Yugoslavia. /…/ Thomas Kanger is a sensitive author, but without sentimentality; his fairy tales are very cruel.”
La Gazette (France)

”Former great reporter, Thomas Kanger uses his knowledge of conflicts in former Yugoslavia to build a very strong and nuanced story.”
Le journal de la Haute-Marne (France)

”If there is one character in crime fiction that deserves to be dubbed a spiritual relative of Stieg Larsson’s Lisbeth Salander, it would have to be Thomas Kanger’s saucy inspector Elina Wiik, gifted and self-willed. In this fifth novel in the series, Elina Wiik quits her job, takes a leave of absence and goes to Italy. There, she meets a man, falls head over heels in love – and then, of course, everything very much goes to hell. Which leads to Elina Wiik finding herself in small peasant villages in the Balkans, carrying out a highly private investigation. The plot is full of dramatic turns, but works nonetheless, because Kanger knows how to stick with his effective, austere framework. He manages to mirror world politics through his characters, so that the big events become sadly personal. In the middle of all of this stands Elina Wiik, whose only comfort is to find out the truth.”
Dagens Nyheter (Sweden)
”One of the best. With the fifth book about Elina Wiik, Kanger confirms that he is one of the best crime authors in Sweden, perhaps the very foremost at this time. /…/ Read it!”
SIF-tidningen (Sweden)

”This is a story about passion and love, about responsibility and survival, about sudden, violent death. /…/ It is a suggestive and at times hair-raising narrative…”
Västervikstidningen (Sweden)

”With The Borderland, Thomas Kanger once again proves that he definitely belongs in the league of the best crime writers in the country. /…/ An efficient prose, good characterization and a profound story are all that you need. Kanger has these things, and you can tell that he knows his stuff. Throughout his writing, Kanger has constantly chosen to take the road less traveled by. In short, he has something to tell us that is miles beyond the worn-out theme ”someone is killed, police finds the killer”. The novel is of such quality that it should be widely read among those who categorically state ”Crime is not for me.” They don’t know what they’re missing out on by continuing to ignore Thomas Kanger.”
Kristianstadsbladet (Sweden)

”[The Borderland] offers surprise effects in abundance, maintains the pace at a constant high and provides suspenseful reading.”
Journalisten (Sweden)

”Anne Holt likes Thomas Kanger, and so do I. He writes about Inspector Elina Wiik in Västerås and the themes are different from book to book, but always equally captivating.”
Västerbottens Folkblad (Sweden)

For the Ockupiers (2005):
”[Kanger] lays a sharp and entertaining puzzle in the world of finance and politics. /…/ There is an engaging energy in his construction of a complex and global crime.
”
Dagens Nyheter (Sweden)

”Kanger’s language is that of the determined reporter’s. Concise but effective. The setting and the plot are as precisely adapted as a ticking bomb. The portrayals of the terrorists are brilliant… Kanger has told an immensely good story.”
Kristianstadsbladet (Sweden)

”The Hostage Takers by Thomas Kanger is a thriller with an intrigue that could become a reality. Kanger is a master of suspense but also a skilled depicter of modern society. He picks up on our fears and creates literature out of them. And he does it very well. /…/ It’s an imaginary story but not unrealistic. That’s why it’s all the more frightening and doesn’t stop at just being an entertaining crime novel. Thomas Kanger has written several crime novels, some with razor-sharp social criticism, and he does not shy away from subjects that others turn a blind eye to. With [The Hostage Takers] he takes another step in the right direction.”
Västervikstidningen (Sweden)

”Thomas Kanger writes an incredibly tight and suspenseful thriller, which simply must lead to his true international breakthrough. The Hostage Takers is among the very best I’ve read in the genre.”
Ystads Allehanda (Sweden)

For The Sunday man (2004):
”The Sunday Man is a very well-written and breathtaking crime novel with a surprising ending.”
La Liberté (France)

”Thomas Kanger has written a solid novel about a moody Swedish society still marked by the unsolved murder of former prime minister Olof Palme.”
Le Maine Libre (France)

”This intriguing novel with a well-crafted plot is a realistic portrayal of Swedish police, a reflection of the Swedish society.”
Ouest France (France)

”The Sunday Man has an intriguing plot, engaging characters and a surprising ending; three good reasons to discover this Swedish author translated for the first time in French.”
Prima (France)

”Born in 1951, Thomas Kanger is a great reporter depicting in his novels contemporary Swedish society.”
Le Journal Toulousain (France)
”A great and original thriller. Nothing to do with the style of American thrillers, but still very accomplished.”
Le courrier indépendant (France)

”First work published in French written by this very popular Swedish author, The Sunday Man is a very mature novel. /…/ With The Sunday Man, Thomas Kanger has written an amazing story, in line with the best Scandinavian detective novels. Henning Mankell and Arnaldur Indridason enthusiasts around the world will love it.”
Ence noire (France)

”The Sunday Man is the best crime novel I’ve read this far into the year. This is an excellent police procedural: well-plotted, with impressive characterization and use of setting. Kanger seems to go from strength to strength.”
Folket i Bild/Kulturfront (Sweden)

”Best crime novel of the year? The best I’ve read this year, and I’ve read quite a few. Here is a Swede definitely worth acquainting yourself with. What a thriller!”
Drammens tidning (Norway) (Five stars out of six)

”A first-rate crime novel.”
Vecko-Revyn (Sweden)
”Thomas Kanger has truly established himself as one of the best crime writers we have. In his new novel, The Sunday Man, he is spot on all through the book. /…/ a believable and suspenseful story with a suprising denouement.”
Norrbottens-Kuriren (Sweden)

”A sophisticated thriller.”
Verdens Gang (Norway) (Five stars out of six)

”One of the best, if not the best, crime novel I’ve read this year. /…/ Kanger knows his stuff.”
Östran (Sweden)

”The Sunday Man is a real page-turner, with a plot that is as sophisticated as it is high in suspense.”
Mersmak (Sweden)

”With [The Sunday Man], Thomas Kanger cements his position as one of the most interesting crime writers in Sweden of today.”
Jakobstads Tidning (Finland)

”Gränslandet”, den femte boken om Elina Wiik, nominerades i april till det franska deckarpriset ”Le Prix du Polar Européen 2010”, instiftat av tidskriften Le Point. Priset går till den bästa deckaren i Europa (som finns utgiven på franska). Gränslandet var en av sju finalister av från början sextio utvalda böcker.

Le Point motiverade nomineringen på följande sätt:

”Et l’on saluera le talent de Thomas Kanger (né en 1951), un grand reporter tourné écrivain ( Le Temps du loup , 10/18), capable d’écrire ainsi de la guerre et de ses séquelles. C’était au coeur de l’Europe, il y a moins de vingt ans…”

Priset gick till slut till en av de andra finalisterna och delades ut vid den stora deckarfestivalen i Lyon. Jag var inbjuden dit, men kunde inte åka.